Det svenska trafikflyget tog sina första steg under 1920-talet. År 1924 grundades ABA (Aktiebolaget Aerotransport) av bröderna Florman, vilket lade grunden för den civila luftfarten i Sverige. Till en början handlade det främst om att transportera post, men snart insåg man potentialen i passagerartrafik. En viktig milstolpe var invigningen av Bromma flygplats 1936, som var den första i Europa med stenlagda rullbanor och blev navet för den växande inrikestrafiken.

Linjeflyg – hela folkets flygbolag

Den stora revolutionen för inrikesflyget kom i april 1957 när Linjeflyg bildades. Bolaget grundades som ett samarbete mellan SAS, Airtaco och tidningsförlag för att kombinera tidningsdistribution med passagerartrafik. Med devisen att flyget skulle vara till för alla, började man knyta samman svenska städer på ett sätt som aldrig tidigare skett.

Flygplanskartan ritas om

Under 1960-talet förändrades flygplatskartan radikalt. Eftersom de nya, tunga jetplanen krävde längre rullbanor än vad Bromma kunde erbjuda, började man bygga en ny storflygplats vid Halmsjön. Stockholm Arlanda Airport öppnades för reguljär trafik redan 1960, men den officiella och högtidliga invigningen av kung Gustaf VI Adolf ägde rum den 1 april 1962. 

Under denna era blev inrikesflyget en vardaglig företeelse. Linjeflygs ikoniska propellerplan, som Convair Metropolitan och senare jetplanet Fokker F28, gjorde att man nu kunde resa över dagen mellan Luleå och Stockholm för affärsmöten eller släktbesök.

Avreglering och konkurrens

I början av 1990-talet förändrades spelplanen- Den 1 juli 1992 avreglerades den svenska flygmarknaden, vilket innebar att det statliga monopolet bröts. Under samma period, 1993, fullbordade SAS sitt uppköp av Linjeflyg och integrerade verksamheten.

Avregleringen öppnade dörren för nya aktörer. Malmö Aviation (som senare blev en del av BRA) och så småningom lågprisbolag som Norwegian klev in på arenan. Detta ledde till ökad konkurrens och fler avgångar, vilket ytterligare befäste flygets roll för näringsliv och privatpersoner, särskilt i norra Sverige där alternativen ofta saknades.

Mot en hållbar framtid

Under de senaste decennierna har fokus skiftat dramatiskt. Från att enbart handla om tillgänglighet står nu flygets klimatpåverkan i centrum. Sverige har antagit målet att inrikesflyget ska vara fossilfritt senast år 2030.Idag är Sverige världsledande i utvecklingen av hållbara lösningar. Det svenska företaget Heart Aerospace arbetar med att utveckla regionala elflygplan, och användningen av hållbart flygbränsle (SAF) ökar stadigt genom politiska styrmedel och teknisk innovation. Historien om det svenska inrikesflyget är därmed långt ifrån slut; den har bara tagit sikte på en ny, grönare horisont där vingarna fortsätter att vara en livsnerv för hela landet.